web analytics
18 april: Kungliga Nummer-Lotteriet

18 april: Kungliga Nummer-Lotteriet

Idag är det den 18 april, och för 241 år sedan, den 18 april 1779, stod bröllopet mellan kronobåtsmannen Eric Månsson och pigan Stina Pettersdotter. Äktenskapet fick en bra start rent ekonomiskt, då bruden hade vunnit sin hemgift på Kungliga Nummer-Lotteriet!

Stina Pettersdotters och Eric Månssons vigselnotering.
Källa: ArkivDigital: Mortorp (H) C:1 (1737-1796) Bild 11 / sid 15

”D[en 18 April: Wigdes CronoBåtsmannen Eric Månsson för Storbäck, Areby Socken med Pigan Stina Petters dotter ifrån Thörsbo. NB, hon har warit antecknad wid Kongl. Num.-Lotteriet i Stockholm och där undfått winning till Brude-Skatt, 100 d[a]l[er] s[ilver]m[yn]t (eller) 16 R[iks]d[aler] 32 schifr-d.”

Den 16 april 1771 utfärdades Kungliga Majestätets ”Nådiga Kungörelse angående et til inrättande Genuesiskt Lotterie”. Avkastningen skulle bland annat gå till ändamål som inte skulle behöva belasta staten, samtidigt som vinsterna skulle gynna enskilda medborgare. Dessutom skulle det bidra till att öka folkmängden. Det genuesiska i lotteriet var nämligen det, att man i italienska Genua hade ett lotteri där nittio unga kvinnor fick ett nummer var. Fem nummer drogs, och de lyckliga med vinnarnumren fick varsin hemgift. Samma system infördes alltså nu i Sverige.

Landshövdingarna fick i uppdrag att lämna förslag på 90 lämpliga ungmör ur allmogen som skulle få sina namn på varsin lott. Av lotteriets avkastning skulle 500 daler silvermynt vid varje dragning tillfalla fem ogifta flickor och kvinnor mellan 15 och 24 år, som skulle få pengarna, 100 daler silvermynt var – vilket motsvarade 32 riksdaler och 16 skilling Specie –  som hemgift. Pengarna lämnades ut av Landshövdingen, men inte förrän det var dags för vigsel.

Den första dragningen ägde rum 1773, och det var alltså 6 år senare som Stina Pettersdotter från Mortorp hade varit med i lotteriet och fått sitt namn draget. Mortorp skulle dock visa sig vara en lyckosam ort. Tre år efter Stina Pettersdotters bröllop fick ytterligare en flicka från bygden sitt namn draget!

Källa: Inrikes Tidningar 17820321.

”Stockholm, d. 21 Martii.

Förleden gårdag den 20 Martii skedde 144:de Dragningen af det Swenska Kongl. Numer-Lotteriet här uti Stockholm, hwarvid utkommo Numrerne:

30, — 72,  — 34,  — 19, — och 53.

De på desse Numror antecknade Flickor af Allmogens Döttrar, woro:[…]

Lena Pehrsdotter, ifrån Calmare Län, Södra Möre Härad, Mortorps Sockn och Mortorps.

Till hwardera af desse Flickor kommer, til följe af Kongl. Maj:ts för detta Lotterie i Nåder utfärdade Plan, at utdelas en Summa af 16 R:dal. 32 ß Sp., som dem af wederbörande Landshöfdingar warder tilstäld, så snart de träda i giftermål.”

Ingen skugga ska falla över Lena Persdotter, men man kanske kan misstänka att det inte var en ren slump att just hon hamnade på listan från första början. Hon hade nämligen blivit uppfostrad i Mortorps Prästgård. Man kan ju tänka sig att Landshövdingen, när han letade efter lämpliga unga fröknar i länet, vände sig till socknarnas kyrkoherdar för att höra efter vilka som var särskilt passande. Vem kunde bättre avgöra vilka av allmogens döttrar som var de mest ärliga och dygdesamma? Och vems karaktär och frejd kunde överglänsa flickan prästen själv hade uppfostrat?!

2,5 år efter lottens utfall noterade prästen stolt och med sin vackraste handstil i vigselboken:

Lena Persdotters bröllop.
Källa: ArkivDitigal: Mortorp (H) C:1 (1737-1796) Bild 18 / sid 29.

”D[en] 20 Octobris wigdes Crono Båtsmannen Per Frimodig för Mehltorp med Pigan Lena Pers dotter i Prästegården, där hon i 18 åhr blifvit upfostrad. NB hon har warit antecknad, wid Kongl. NumerLottrijet uti Stockholm, med N:r 53, och undfått, på 144:de dragningen, 16 R[iksdaler] S[ilfver]m[ynt] 32 schfr Specie till Brudskatt.”

Ett år och fyra dagar senare noterade prästen i födelseboken att parets första barn, dottern Stina, hade kommit till världen. Nummerlotteriets delsyfte att öka folkmängden var uppnått!

Själva Nummerlotteriet var en omfattande apparat, med ett 70-tal anställda. Ledningen kom från de högre klasserna, och från 1777 var Carl Michael Bellman dess sekreterare. Nummerlotteriet höll till i ett eget hus på Svartmangatan 9 i Stockholm. Lotter kunde köpas antingen där, eller hos återförsäljare, så kallade kollektörer, som fick provision på 5-6% av försäljningen. Man kunde spela antingen på ett nummer, kallat enkelt utdrag, eller som vid Lotto, på att flera nummer kom upp. Vid enkelt utdrag vann man 15 gånger insatsen, vid vinst av ambe, två nummer, var vinsten 270 gånger insatsen. Tre nummer, terne, gav 5 200 gånger insatsen, och fyra nummer, quaterne, gav inte mindre än 64 000 gånger insatsen! Insatsen på varje nummer kunde man välja själv, från 8 öre till 200 daler silvermynt.

Dragning i lotteriet ägde rum var tredje onsdag, 17 gånger om året. Vilka onsdagar det var informerades om i Kongl. Svenska Nummer-Lotteriets Almanach. Vid Indebetouska huset på Slottsbacken restes vid dragningstillfällena en tribun, där Nummerlotteriets direktion tog plats. En orkester bidrog till att höja stämningen. Själva dragningen företogs av en liten pojke från frimurarbarnhuset, som iförd paraduniform och vita handskar samt med förbundna ögon skulle personifiera ”det blinda ödet”. Numren låg i hylsor, som tomma kastades ut i publiken. Den som fångade en och lämnade tillbaka den fick en liten ersättning, som ett lotteri i lotteriet.

Efterhand växte kritiken mot att staten skulle agera spelbolag. Folk hade drabbats av vad vi idag kallar spelberoende, och blivit ruinerade. 1840 beslutade riksdagen att Nummerlotteriet skulle upphöra, och den sista dragningen ägde rum den 16 december 1841. Det var den 1 143:e i ordningen.

Faksimil av en lott.
Källa: Figur 67, instucken mellan s 156-157, Gamla Stockholm.

Fakta från Gamla Stockholm. Anteckningar Ur tryckta och otryckta källor, framletade, Samlade och Utgifna af Claës Lundin, August Strindberg, Jos. Seligmann & C:is förlag, Central-Tryckeriet, Stockholm 1882. Ss 153-160. http://runeberg.org/gsthlm/0167.html


Comments are closed.