Idag är det den 6 juli, och för 102 år sedan, den 6 juli 1918, kom de första rapporterna om spanska sjukan på svensk mark. Sjukdomen hade kommit in på två håll: till Skåne från Berlin och Kristiania (Oslo), och till Göteborg från England.
Dagens Nyheter kan lördagen den 6 juli rapportera att ”ett par typiska fall” har påträffats i Malmö. Det ska visa sig vara ”en tyskfödd fru” och hennes dotter, vilka sedan några år bor i Malmö, som tagit med sig sjukdomen från Berlin. Allmänheten är oroad, men läkarkåren tar det med ro. ”Någon åtgärd att hålla sjukdomen på avstånd från våra gränser anse de ej vara påkallade.” Det enda råd man ger är att allmänheten ska vara försiktig och inte utsätta sig för förkylning. Man skriver dock att sjukdomen troligen kommer att ”göra en rundtur i landet och ställa till en del oreda såväl i det privata som offentliga livet, då det ju är vanligt att hela familjer, kontor eller andra institutioner bli smittade samtidigt. Men däråt är tyvärr ingenting att göra, och man kan endast hoppas att epidemien snart skall gå över.”
Ur Dagens Nyheter den 6 juli 1918.
”Någon åtgärd att hålla sjukdomen på avstånd från våra gränser anse [läkarna] ej påkallade — skulle något i den vägen kunna göras, vore det att spärra gränserna och stoppa all utländsk trafik. Det enda läkarna kunna råda till är att allmänheten är försiktig och ej utsätter sig för förkylning.”
Samma helg kan även Svenska Dagbladet rapportera att sjukdomen snabbt har etablerat sig i skånska Hyllinge med omgivningar. Söndagen den 7 juli rapporterar tidningen att orten har inte mindre än 65-75 fall av influensan, men Dr Dilot i närliggande Bjuv kan lugna med att sjukdomen ”inom kort skulle befinna sig på återtåg”. I Bjuv fanns heller inga fall. Förste stadsläkaren i Helsingborg kunde dock konstatera att han förmodligen under lördagen träffat på stadens första fall av spanska sjukan.
Spanska sjukan hade förmodligen funnits i Hyllinge redan vid midsommartiden. Där fanns en stenkolsgruva, ägd av Höganäs-Billeholms AB. En hyllingebo som arbetade i Kristiania (Oslo) hade kommit hem för att fira midsommar, och tagit med sig sjukdomen som spred sig snabbt bland dennes släkt, arbetarna i gruvan och övriga samhället.(1)
Den första helgen i juli 1918 rapporteras också sjukdomen ha kommit till Göteborg. Göteborgs Aftonblad skriver den 6 juli att den 4-5 juli hade 3 respektive 2 besättningsmän från ångaren Thorsten uppsökt läkare, och det hade visat sig att de hade symptom som stämde med spanska sjukan. Flera andra personer ombord hade också varit sjuka under överresan, men tillfrisknat efter några dagar. Läkare i Göteborg menade att sjukdomen var ”ganska ofarlig”, men då den var så ”smittsam och uppträder som massepidemi verkar den mycket enerverande på det dagliga lifvets gilla gång.”
Ur Göteborgs Aftonblad den 6 juli 1918.
”Spanska sjukan äfven till Göteborg.
Flera fall å Lloydångaren ”Thorsten”.
Den så mycket omtalade och omskrifna ”spanska sjukan” är redan i Göteborg, fastän den ännu icke fått någon större spridning.
Igår och i förrgår infunno sig resp 3 och 2 besättningsmän från ångaren ”Thorsten” hos en af stadens läkare, hvarvid det visade sig, att samtliga hade symptom till nämnda sjukdom. De hade insjuknat på öfverresan till England i häftig feber, fått hosta, och röda ögon, kännt verk i ryggen och dylikt.
Under öfverresan hade en del personer varit sjuka på samma sätt men de flesta hade åter tillfrisknat. Smittan tros ha blifvit förd ombord af besättningsmän från torpederade fartyg, som varit i beröring med personer, som besökt platser, där sjukdomen härjat.
Emellertid synes det, som om fallen på ”Thorsten” vore de enda, som konstaterats här i staden.
Det är visserligen enligt medicinalstyrelsens uttalande omöjligt att hindra sjukdomens spridning och har den därför fäst läkarnas uppmärksamhet på de här förekomna fallen.
Läkarna här i staden anse dock sjukdomen ganska ofarlig, något liknande influensa, men som den är mycket smittosam och uppträder som massepidemi verkar den mycket enerverande på det dagliga lifvets gilla gång.”
Göteborgs Aftonblad kan den 8 juli rapportera att inga nya fall av spanska sjukan har upptäckts i Göteborg av vare sig t f stadsläkaren eller på Epidemisjukhuset, men då det inte rör sig om en anmälningspliktig sjukdom kan det samtidigt finnas okända fall i staden.
(1) Spanska sjukan och svälten, C-uppsats i historia av Mattias Bylesjö, Luleå tekniska universitet 2003:089, s 9. Refererar till Spanska sjukan. Den svenska epidemin 1918-1920 och dess internationella bakgrund av Margareta Åman. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala 1990.
